fäll aldrig sista trädet
Gårdagen var så där onödigt bra, lektionerna på förmiddagen gick galant. Jag började med en parkörningslektion med Realgymnasiet, de fick köra Bonnie och Clyde. De är inga klockrena skolhästar med tanke på att de är starka och heta, men samtidigt är det bra att eleverna får känna på att alla hästar inte är som de övriga skolhästarna. Ibland blir det lätt lite för skyddad verkstad. Men de gjorde det mycket bra, och vi fick anpassa rundan eftersom Fälttävlans NM nu har dragit igång, och de red dressyren på både kastanjegården och Warren Hastings. Alla rundor man kan köra, måste man köra förbi någon av dessa banor, och jag tror inte att det hade varit så populärt faktiskt..
Därefter var det direkt lektion med Hippologerna, idag var det rakkörning som stod på schemat, och det är ju också det svåraste. Så det var en väldigt nyttig övning, där eleverna verkligen fick börja jobba och köra hästarna, och framförallt när vi la in övergångar på rakt spår - då blev det väldigt tydligt hururvida hästen var rakriktad eller inte. Det var en väldigt rolig lektion, med intresserade och engagerade elever - då är det som bäst!
Efter lunch så pysslade jag om Beck en bra stund, borstade, pälsglansade svansen ordentligt inför helgens betesvistelse, och talade om för honom hur fin han är. Det behöver jag i och för sig inte göra, då det samlas en stor flock människor så fort jag tar ut honom på gången.. :) Jag provade även huvudlaget som jag beställt av Rickard och Eva Samelius, Solbergas Nordsvenskar - http://www.solbergasnordsvenskar.se som för övrigt var så välgjort och fint, i läder av bra kvalitet. Rekommenderas varmt!
Beck fick sen gå ut tillsammans med sina kamrater i en hage längre bort, på bete över helgen. Jag tömkörde sen Rarino, tillsammans med Karin som red på Druva runt Årundan. Han var så himla duktig, och tittade storögt sig omkring, dock utan att göra något. Några gånger blev han "rädd" eller osäker kanske man snarare ska kalla det, och försökte vända, men då parerade jag upp honom, gick fram och ledde honom förbi det farliga. Sedan gick jag bara längre och längre bak och snart tömkörde jag igen. Jag vill absolut inte att han ska lära sig att vända. Absolut inte. Jag vill inte heller att det farliga ska bli ännu farligare med att tvinga fram honom, då han inte är helt hundra på hjälperna heller. Så det är inget alternativ, tyck vad ni vill, men hästen är 7 år och har aldrig varit utanför stall/ridhus/paddock på detta område förutom det han har fått gå med efter vagnen nu. Det här hände ca 3 gånger, annars gick han klockrent i de övriga 45 minutrarna.
På tal om hästar som vänder, på motorsågskursen på Strömsholm fick vi av vår kursledare Lasse lära oss att "fäll aldrig det sista trädet". Igårkväll var det snarare, kör inte den sista hästen. Inte en fredagskväll när övriga gått hem heller. Jag är mycket tacksam över att Karin var kvar, annars vet jag inte hur det hade gått. Eller, då hade jag förmodligen spänt ifrån och löst det från marken, men tack vare Karin så vann inte hästen helt iallafall!
Fredagskvällen blev tacoskväll hos Selma, tillsammans med Solveig och Elin. Det var väldigt roligt, och det blev många missförstånd och skratt, tänk så roligt det är med norska egentligen!
Kommentarer
Trackback
