när minnet levererar och sviker

När jag precis hade kommit igång att skriva igen, ja då sviker mitt mobila internet mig och säger att "du har förbrukat din datamängd för den här månaden.." suck! Men nu, ny månad och ny datamängd att surfa slut på!
 
I helgen som gick så tävlade jag Lamborghini och Isfajh, på Skånska Körsällskapets tävling. Det var Lätt Svenskt Dressyrprogram nummer 3, LB. Lambi är ju en härlig läromästare som kan allt, men det är inte alltid en fördel då han nästan är för känslig och jag är för klantig. Men inne på banan så tappade han bjudningen, och jag tordes inte gå på med pisken som drivning för att om han börjar galoppera (stor risk) så slutar han inte galoppera. Så det blev en dressyruppvisning av det extremt tråkiga slaget, lite loj, låg och ostadig i formen. Men, snäll som han är så gjorde vi alla delar ändå och lyckades helt okej ta oss runt på 56 straff.
 
Vad det gäller precisionen, så första rundan blev det katastrof! Jag kollade inte på banan, och hade honom fortfarande inte riktigt framme, utan han blev loj och vinglig. Den andra rundan blev SÅ mycket bättre, då sökte jag nästa hinder och kollade inte på hästen lika mycket, så det var en klar förbättring!
 
Jag ska lägga upp lite bilder från tävlingen här någon dag.
Nu är det sängdags!

Vem drar gränsen?

Den stora frågan är, hur långt går det? Eller är det, håller det lite till? Eller kanske, är det värt det?
 
Det finns vissa saker man aldrig skulle förlåta sig själv för om man gjorde eller inte gjorde något. Det heter att "bryt ihop och bit ihop", men hur är det egentligen? När det inte går att resa sig igen, har det gått för långt då?

 
Ibland tänker jag lite för mycket, och det är nog så.
Tänk inte. Agera.

Vad gör dessa brukshästar egentligen?

"Det är något mer utsidan av en häst, som är bra för insidan av en människa" - ja, det kan jag verkligen skriva under på. Men ibland är det inte bara hästen som gör själen gott, ibland är det hela paketet, med allt från funktionärer, medmänniskor och kamrater, anläggning, domare, hästar, uppförande, attityder, och inte minst stämningen.
 
 
Det är något magiskt med stämningen på ett evenemang eller aktivitet format kring brukshästar.
 
Jag känner mig välkommen på ett helt annat sätt, det är en fantastisk stämning där folk släpper prestation och prestige, och kan samlas och vara så jordnära kring det gemensamma - hästen. Det är nästan snarare att man pratar och skojar kring tabbar, än att skryta och sätta sig på höga hästar. Det behöver inte specifikt vara kring skogsarbete, utan även vid premieringar, träffar med eller utan häst.
 
Även folk "utifrån" brukar ofta prata om att det är en sån fantastisk stämning och gemenskap på brukshästarnas vis, och det kan jag bara skriva under på. På Grevagården i helgen stötte jag på flera som var glad och berömde just hela paketet, att domarna var glada och skojade, att det var fina hästar, trevligt och tillmötesgående folk, härliga montermänniskor och försäljare.

Det spelar dessutom ingen roll hur du går klädd, i jeans, skjorta, har en ful mössa, kepa, tennisskor eller skitiga jodphurs. Hetsen kring märkeskläder och att försöka överspegla utsidan, är i det närmaste obefintlig. En och annan kommentar kring en ful mössa kan förekomma, men det är smällar man får ta.


 
 
 
Det här är något jag uppskattar mer och mer, plötsligt är helheten så mycket viktigare i och med åsikterna kring ett evenemang. Nu är det inte bara viktigt att kolla på hingstarna, som t ex vid Grevagården förra helgen. Nu är det minst lika viktigt att träffa goda kamrater och att samlas kring den fantastiska hästen, äta en god middag och samtala kring saker som berör alla på det ena eller andra viset. Det finns fantastiska personer jag aldrig i hela mitt liv skulle ha träffat om det inte vore för brukshästarna, och det vill jag aldrig komma ifrån. Tänk så många jag har träffat hittills, hur ska det då bli i framtiden?
 
Vi alla ansvarar lika mycket för att bibehålla den goda stämningen och för att fler ska få upp ögonen för vår fantastiska brukshäst.

De hästar vi har

De hästar vi nu har och arbetar med är 7 stycken helt olika men mycket roliga varelser.
 
Lamborghini, valack f.96 e. Alcatraz-Artist, en riktig professor som trots att han inte har gått så länge som körhäst, är en riktig klippa och välutbildad. Lambi går i skolan några dagar per vecka.
 
Balzac, valack f.04 e. L'acteur-Pascal, som gått som körhäst i ca 4 år, och är en väldigt lovande och trevlig häst som fungerar fint som skolhäst men som också har goda tävlingskvalitéer som han visat när han tävlats av Marie och tidigare stipendiat Jossan. Han går också i skolan när det behövs.
 
Rarino, holsteinervalack f.06 e.Rascalino-Don Larino, som köptes in som unghäst som hingstämne, men på grund av skada i sjunde halskotan så gick han aldrig att rida på. Han har också goda kvalitéer och en härlig utstrålning, så han ska vidareutbildas i körningen och förhoppningsvis komma ut på tävlingsbanorna i vår.
 
Beck, behöver ingen presentation va?
 
Isfajh, valack f.08 e.Isvind-Brodd, mycket riktigt en nordsvensk! Han har varit på prov och ska köpas in till Flyinge som skolhäst i både ridning och körning, en trevlig häst med utstrålning som också ska vidareutbildas inom körningen och hoppas på att kunna starta lite tävlingar i vår.
 
Druva, sto f.01 e.Quite Easy-Cortez, det hoppstammade stoet som vann 5-årsfinalen i dressyr med Susanne Gielen som numera är Maries tävlingshäst i körning! En häst med attityd och vilja, med mycket gång och kvalitéer.
 
Justin, gelderländervalack f.01 e. Manno-Renovo, en härlig sagohäst i format av en ståtlig fux. Det är Maries egna häst, som ska sättas igång efter en konvalescens pga skada. En pigg och glad häst, som är uppmärksam och har väldigt höga knärörelser!
 
Så det är en salig blandning av hästar, men överlag välutbildade och mycket trevliga hästar men men mycket olika svårighetsgrader! En del går och täcker in i skolan när det behövs, andra inte. Jag har ju mina personliga favoritrer, så är det ju alltid. Om jag tvingas rangordna topp 3, så blir det enligt följande ordning;
 
1. Beck (otippat va?)
2. Justin
3. Rarino
 
fast det är svinsvårt.. Jag gillar alla mycket!
dessa hästar alltså.. :)
 
Dock saknas det unghästar här känner jag.. och hingstar!!!!!

Vad händer egentligen?

En trött Irene och en bortglömd blogg senare.. Ja, frågan är, vad händer egentligen?
 
Vi börjar med den viktigaste först, stjärnan Beck. Han går otroligt bra för tillfället, känns stark och smidig i kroppen, lugn mentalt och pigg i temperamentet. Det optimala!
 
Måndag; Längre joggingtur utan egentligen några krav, bara mjukt stöd i handen. Det varvas mellan grusvägar och asfalt, med skrittpauser mellan, men med framåtgripande skritt där han verkligen får sträcka ut. Det blir en runda på allt mellan 6 och 9 kilometer.
 
Tisdag; Kortare runda med bara lite jogging i enstaka fall, annars blir det en skrittrunda på 3-5km, ofta i den lätta inkörningsvagnen, på antingen mjukare underlag eller grus/asfalt.
 
Onsdag; Tömkörningslektion för Bo Jenå, där det blir ett hårdare pass, det är ofta cavaletti på volt inblandat, övrigt voltarbete och skolor/sidvärtsrörelser. Här försöker jag att lägga in fler skrittpauser och att inte stå på volt så mycket, utan vi är mest runt fyrkanten. Här blir det högre krav på form och bakbensaktivitet, rätta böjningen och tempo.
 
Torsdag; Kortare runda med enbart skritt, grus/asfaltsväg för att få gå på lite hårdare underlag efter gårdagens pass i ridhus. Brukar bli mellan 3.5km här också, med inkörningsvagnen.
 
Fredag; Körlektion för Marie, där det också blir högre krav och intensivare pass. Här jobbar vi ofta med sidoförflyttningar, rakriktning och ställning/böjning i sidorna i olika övningar. Allt från ryggningsövningar till uppvändningar på meddellinjen.
 
Lördag; Brukar variera mellan uteritt i skritt, eller en skrittrunda på hårt underlag 3-5km. 
 
Söndag; Vila.
 
Men - ingen harvning? Nej, ingen harvning på grund av att någon "kompis" har bitit honom i lokstaden och han är fortfarande efter 4 veckor lite öm och svullen. Så jag riskerar ingenting. För det är inte värt det! Det är bättre att låta det läka ut ordentligt innan han behöver göra något arbete igen med loksele på.
 
Det här veckoschemat har funkar hittills, och som ni ser så går han "ordentligt" två dagar i veckan, tömkörningen för Bosse och körningen för Marie. Resten är skritt/återhämtningspass, mycket för att inte döda honom mentalt också, vilket är det viktigaste i mina ögon. Beck ska fortfarande tycka att det är roligt att sättas i vagn, varje dag. Gör han inte det, då har jag misslyckats totalt. Ett sådant schema är ju inte hugget i sten heller, det kan ändras lite hit och dit, men i grunden ser det ut på detta viset och detta har jag kört efter i ca 4 veckor och det funkar fint.
 
Veckan som kommer nu, ska han få en vilovecka helt. Mycket för den mentala biten, men också kroppsligt - att ifall det finns någon spänning eller underliggande seg träningsvärk eller liknande så får det ett litet "break" och återhämtning. Dessutom håller skorna på att trilla av, och jag har fått skotid på fredag, så det passar ju utmärkt.
 
Rätt eller fel? Ingen aning, men det här är det sätt jag gör det på iallafall. Tror jag..?

Bästa starten på 2014



Beck gav mig den bästa starten på 2014 som man kan tänka sig. Han bjöd på ett hejdundrande tömkörningspass, med glädje, ambition och spänst i kroppen! 

Återkommer mer imorgon. Är glad och ska sova nu, efter en lång dag i ridhuset i Vinslöv och kollat på Nicke Pålsson-träningar hela dagen.

Om the road again



Nu är jag snart hemma. Efter att ha varit hemma. Inte klokt vad jag har det bra egentligen! 

Efter att dessutom ha varit en dålig och trasig och dålig version av mig själv, så ska det bli skönt att komma hem. Hem till Beck. 

Nu ska det bli ordning och reda på saker igen! 

"vi hörs, vi ses i dina drömmar"

Helgen som gått


Flyinge är vackert i årstidernas bästa stunder!

Morgontur med Beck, helt tyst och lugnt vid 8 en lördagsmorgon. Underbart!


Ja, frågan är vem som kapade benen på denna hästen? Eller varför den står i en grop? 


Att städa, fixa och dona i stallet en söndagskväll ensam.. Det finns inte mycket som slår det just nu! 

Fredagen den 13







Flyinges luciatåg 2013. 

Legendariskt! Med stjärnan Beck i tåget så kan det ju bara bli bra! :) 

Välkommen Sven.

Storm-svenne, även kallad. Det är tokväder i vanlig ordning!
Jag ligger nerbäddad i sängen och är mest tacksam över att jag inte är ute för tillfället, att strömen fortfarande finns, att mitt internet fungerar, att jag har så vansinnigt bra musik att lyssna på och bara för att jag är på så himla bra humör! Helt okej, med andra ord.
 
Annonssidan är uppdaterad, jag har surrat i telefon, nu återstår städningen.. eller? Jo.
 
Igår fick Beck på sig nya skor runt om, men han blev nog lite öm, för han var så himla kort i steget idag. Därför fick han vara idag också, för att inte riskera någonting. Han har varit på lite luciaträning iallafall, alltid något.
 
Jag har tappat lite motivation för tillfället, eller inte motivation, men mera det riktiga drivet. Sen är jag ju en otrolig vädermänniska, som blir påverkad av vädret. Och i det här fallet så är det nog bara att acceptera faktum - dåligt väder, sämre humör.
 
Kommer det bara lite snö på det här så!

Bästa utsikten!



Beck levererar! Han fick gå på en joggningrunda med Susanne som passagerare på vagnen idag, som självklart också fick prova att köra den fina hästen. Han var riktigt fin, taktmässig, luftigare trav som han har utvecklat riktigt fint. 

Efter det passet så skurade jag hovarna och rengjorde, smorde in, tvättade svansen ordentligt och pälsglansade in den. Det ska ju vara -grader hela veckan nu vad jag förstod, så att det var lika bra att få det gjort (bort med all eländes lera, som satte sig som berget på hovarna och dessutom svansen) 

Annars har vi varit ute med Rarino, som är en rolig prick, lite tittig men väldigt snäll ändå. Har man inte sett världen utanför så får man en chock, så är det bara! Vi var under eftermiddagen ute med Lambi och Druva en sväng, men jag vet inte vad jag lyckades med. Eller snarare, jag misslyckades med allt! 

Därefter har det varit lucia-träning, jag hängde med på ett hörn. Jag ska ju egentligen inte vara med, men de ska ha Beck, så det var bra att höra planeringen lite! 

Nog om detta, ny dag imorgon med nya tag med förhoppningsvis lite bättre körning från min sida.  

Tivoli i Köpenhamn









Vilket fantastiskt ställe! 

Civil helg

Tipset om RunKeeper är inte så dumt, jag har skaffat den och Endomondo nu, så får jag testa och utvärdera! Om jag bara får till GPS/WiFi aktiveringen i telefonen, som jag inte får att funka..

Igår var vi på Ikea och Rusta, inhandlade lite backar till förvaring (ordningsnisse som jag är) och schampo, rengöringsartiklar m.m. Det var helt galet mycket folk på Ikea, men det gick det också. Men något jag har svårt för, är rökare. Det blir passiv rökning x34566.. och det stinker så vansinnigt illa. 

Idag ska vi till Köpenhamn, i Danmark. På Tivoli, julmarknaden som är så stor. På bilderna jag har sett, så ser det helt fantastiskt ut! Bara det att komma till ett nytt land, efter att bara ha varit i Sverige och Finland, känns rätt bra! Jag gillar ju danska dessutom, nörd som jag är kan jag titta på danska tv-program bara för att lyssna på danskan! Inte riktigt klokt egentligen.. 

Men först- ta undan tvätten, diska och städa lite! När jag har tagit mig ur soffan det vill säga. Men jisses, lediga dagar är verkligen skönt. Sovmorgon for the win! Beck ska vila idag också, så att det behöver jag inte heller fundera på, precis som de övriga. Så här såg hans vecka ut:

Måndag; joggningrunda runt terrängbanan (ca 4,5km)
Tisdag; dressyrpass i Crafoord
Onsdag; skritt+ jogg lös på Täckta Banan
Torsdag; skrittrunda runt Granelund (ca 8km)
Fredag; joggningrunda runt terrängbanan (ca 4,5km)
Lördag; harvat Täckta Banan 
Söndag; vila 

På tal om lördagsnöje



Harvade idag istället för igår, då det var ledigt idag till skillnad från igår. Världens bästa Beck! Vi trasslade lite när vi skulle spänna för, när jag ville att han skulle ta ett steg, så tog han två. Men efter lite trixande fram och tillbaka så fick vi till det, och det gick galant! Han är för rolig den hästen, han gör verkligen inga dumheter eller olater, men han är en liten Emil i Lönneberga och hittar på lite små hyss som han lyser upp min vardag med. Det är det som gör honom så fantastisk och speciell, och jag avgudar honom. Det är inte för inte, han är världens bästa Beck! :') 

App-letande

Jag håller på att leta träningsappar, för att kunna använda vid körning. Så här ser reglerna ut för tävling;




Det jag kommer att starta i, är debutantklass, vilken är den första och lägsta klassen. Utifrån denna mall kan jag se vilket tempo det gäller i den klassen och på vilken sträcka, och lägga upp träningspassen efter det. 

En träningsapp är ju perfekt, för då finns rundorna sparade, sen kan man se distans, tempo, högsta medelhastighet och lägsta medelhastighet. Dessutom är det ju otroligt bra träning för att lära känna sin häst och dess tempo. Framförallt är det skritt-tempot som jag är intresserad av, och i mitt fall kommer det att behöva ligga på 6km/h om jag utläser mallen rätt. Men även de andra sträckorna är ju intressanta, i debutantklass får man bara trava, inte galoppera. Men man kör på idealtid, med en minimi- och maxtid, som man bör hålla sig inom för att undvika straffpoäng. 

Lördagsnöje på högsta nivå! 

Övergående misstycke

Jag måste erkänna, att efter att ha kört tre hästar i inkörningsvagnen idag, så börjar jag faktiskt tycka att den är helt okej att köra. Och då menar jag okej, att min ovilja har minskat - inte att jag tycker om den! Rarino, Beck och Lambi har fått gå i den idag. 

Beck fick gå på tur med Anna, Elin och Solveig ridandes med. Det var riktigt roligt, och Beck verkade tycka likadant. Egentligen skulle han ju ha harvat, men det var lektioner där när jag skulle dit, så det gick inte så bra kan man säga! 

Ikväll har jag legat och läst igenom körningens tävlingsreglemente. Intressant och lärorikt, samt förvånansvärt lättförståeligt för en gröngöling som jag ändå är. 56 A4 senare var jag i hamn. Ska jag nu ge mig in i den här branschen, så är det lika bra att göra det ordentligt, här ska ingenting göras halvdant! 



Jag har skrivit en lista över saker som jag behöver köpa också, så att en del kan jag ju önska mig i julklapp, och en del köpa själv. Jag har sett ut ett par handskar jag ska köpa som tävlingshandskar iallafall, som jag har blivit rekommenderad - bruna Roeckl handskar. Sen ska jag beta av den listan allt eftersom, men det är mycket. 

Det blir att finstudera TR V - Körning, läsa litteraturen, införskaffa utrustning, se videos från tävlingar och sist men inte minst - träna, träna och träna!

Motiverad och inspirerad! (Kan man bli annat av att umgås med och se Marie köra hela dagarna?) 

Godnatt! 

Det blåser en storm över jorm

..som mormor skulle ha sagt. Men sanning att säga, så blåser det verkligen storm! Det är dock rätt bra motstånd, när man är ute och kör. Imorse var jag ute med Beck på en längre skrittrunda, det blev nog 8km iallafall. Men stundtals blåste det i motvind så att han var tvungen att verkligen dra vagnen framåt. Haha, helt galet! Men det var väldigt härligt, och han verkade ändå rätt nöjd. Jag har fortfarande inte hittat något riktigt system, eller jo, grundprincipen för träningen har jag ju, men inte mer än så. 

Vi har haft en sån där smågalen dag, när det har blivit roliga tokerier åt både det ena och det andra hållet. Är det inte lera i näsan, så är det en kratta i huvudet! Till slut hade jag så ont i magen av att skratta så mycket.. 

Nu ska jag försöka ge mig på att ladda över bilder från telefonen till hårddisken. Telefonen är tokfull, det är därför jag inte kan lägga ut några bilder! 

Imorgon bitti har jag tänkt att vi ska harva täckta banan, nu var det ett tag sen! 


Fick mig ett gott skratt när jag läste vad som stod på denna bild. Enastående! 


Tävlingen som sådan

Det var en dressyr och precisionstävling anordnad av Skånska Körsällskapet, och jag deltog med en av skolhästarna - Isur. Dagen innan så körde jag honom för första gången, och dessutom ska man ju ha ett dåligt genrep - inte sant? 

Lördagen gick åt till att köra igenom programmet, provknoppa, putsa sele och bada häst. När jag körde igenom programmet, så körde jag fel väg. Katastrof! Man vänder upp på meddellinjen fyra gånger (ja, det är rätt - 4 ggr) så efter den tredje så trodde jag att jag var färdig och tackade för mig.. Inte bra! Så, jag ska ärligt säga att mitt största problem och farhåga var att jag skulle köra fel.. 

Med Marie som medhjälpare, kändes det dock väldigt tryggt! Framkörningen blev inte så lång, men jag borde ha satt lite mera tryck och tänjt lite mer på gränserna. Han kändes lugn och trevlig, nästan lite seg. Den känslan fortsatte sen inne på banan också, han gick inte riktigt fram, och jag använde inte piskan (varför vet jag inte?) men överlag en ganska stabil runda, med lite taktmissar här och där, då Isur lätt "rullar" lite. Men några delar blev riktigt bra, bland annat åttvolterna och 2st uppkörningar på meddellinjen! 

Känslan från programmet överensstämmer helt med protokollet, så det känns riktigt bra faktiskt! 

I precisionen, glömde jag banan. Det var fruktansvärt jobbigt!!!!!! Jag hade inget riktigt system när jag gick och kollade banan innan. Jag måste lära mig det ordentligt! Jag körde uselt och satte Isur i taskiga situationer, så två bollar rev vi i båda omgångarna. Några linjer blev riktigt bra, och andra helt katastrof! Men det är positivt, nu vet jag precis vad jag ska träna på! 

I dressyren kom vi på första plats med 64 straffpoäng och i precisionen på tredjeplats, endast en poäng från första placerade.  




Fantastiskt rolig dag som gav mersmak - nu ska jag träna vidare och ta tillvara på alla möjligheter här! Längtar tills nästa gång. 

Debuten avklarad









Så, då var debuten på tävlingsbanorna i den klassiska körningen gjord, inom dressyr och precision. Närmare bestämt Skånska Körsällskapets dressyr och kon-cup syd. 

Det blev en hastig och lustig ändring i planerna då Lambi blev halt i veckan, och jag fick ta Isur istället. Så, honom körde jag för första gången igår! 

Jag tänkte att jag skriver mer om tävlingen imorgon, när jag kan hålla ögonen öppna förhoppningsvis. Men än så länge kan jag säga att; det blev en seger i dressyren! Väldigt otippat, men väldigt roligt! :) 

Godnatt! 

Körlektion a'la hippologerna






Åtta stycken är denna hippologgrupp, rätt så många i det relativt lilla ridhuset Walleberg! 
RSS 2.0