Träningen som regnade bort
Imorse när jag vaknade så öste regnet ner, blev genast orolig för träningen - på gräs? Hur skulle det gå? Jag behövde inte oroa mig särskilt länge, jag fick ett meddelande om att träningen var inställd på grund av regnet. Trist, verkligen. Men hellre ta beslut som gynnar hästarna, för det hade aldrig gått att vara på gräset på grund av regnet, det är gränsfall på att det hade hjälpt med broddar. Så, vi tar nya tag för nästa gång istället!
Regn är okej, så länge det inte blir lika mycket vatten som det blev på Gotland den våren..
Istället för träningen tog jag mig till det andra stallet och fixade de hästarna. Det är väldigt skönt att vara i ett stall utanför själva Flyinge-meteropolen, för där kan man klä sig, göra och se ut i princip hur man vill. Man kan lyssna på musik, ha en vanlig t-shirt på sig, ha jympaskor, mocka hur långsamt man vill osv. Ibland är det bara så fruktansvärt skönt, så det finns inte. Men samtidigt har jag fulla förståelsen för att policyn ser ut som den gör, det ska se ut och vara på ett visst sätt för att hålla en särskild standard och skick på både elever, personal, hästar och anläggningen - detaljerna utgör helheten. Så det finns ju två sidor, men självklart inte är det så att jag klär mig i det värsta man har, och lever rövare i stallen utanför, men bara det att inte kraven finns, gör det hela mycket lättare rent mentalt! Jag går ofta klädd likadant, och gör det andra arbetet lika snabbt som i det så kallade "Flyinge-tempot" men, det är bara det att jag måste inte. Det är väl den mänskliga faktorn antar jag, helt enkelt.
Hemma, då kan man klä sig i vad man vill och vara hur ful man vill (alternativt använda de skönaste kläderna man har, kan man också säga!) Dock är det hög skämselfaktor på denna bild, ingen huvudbonad på kusken. Skräckexempel i allra högsta grad, både gällande det och klädseln. Fågelskrämma kanske är mitt framtida yrke?
Annars då? Jo, jag och Solveig tog oss in till Nova Lund, och handlade en del nödvändiga saker. Och ja, när jag säger nödvändiga saker så menar jag det också! Inte en enda okynnespryl köpte vi. Grattis till oss. Eller? Vi gick runt i olika affärer, packade in i bilen, nästa affär, packade in i bilen osv, ett evigt rännande med andra ord! Men nöjda blev både hon och jag, när vi sen begav oss hemöver för att packa upp och äta lunch. Jag köpte mestadels grejer till rummet, det kommer lite bilder senare. Så det blev till att städa, packa upp och fixa iordning i rummet, det blev så bra! Det fattas lite fortfarande, men jag tar det lite pö om pö.
Nu ska jag faktiskt slå på en film, sen laga mat innan det är dags för tvättstuga.
/slappaste personen i kungsgården idag
Kommentarer
Ingrid Nyström
Det är ju skillnad på en uppvisnings- och en bruksanläggning. Har man många besökare utifrån är det stiligt om man ser vilka som hör hemma på stallet. Flyingefolk brukar dessutom hålla stilen och heja glatt på alla de möter. Mycket trevligt :)
Trackback
